Bloggar

Tips

Några små tips för nybörjare liksom härdade veteraner i festivalandet:

Boende och förvaring:

1.

Obsession, by John Frusciante

Vad är det som gör en oproportionerligt och irrationellt förtjust i just ett band eller en skiva? Slump, grupptryck eller det mest troliga: att en viss kombination av (o)ljud är oss mest tilltalande vid en viss tidpunkt i livet under vissa omständigheter?
Plus självklart att en låt kan ha affektionsvärde för att den råkat spelas samtidigt som något mer eller mindre behagligt hänt en.

I min stad, där jag bor, finns en oskriven lag om att man inte får lyssna på vad som helst.

Det bästa med Roskildefestivalen är inte banden utan alla människor som finns där.

Om ni tillåter mig att drömma mig tillbaka ett slag:

”SMÅ DRÖMMANDE BUBBLOR STIGER FRÅN MITT HUVUD”

”Året är 2003, det är sommar och en kille vid namn Jani och hans bästa vän Fredrik sitter i en äckligt varm buss på väg mot skogarna, på väg mot det okända.

för en dryg vecka sen dog min käraste ägodel.

En Skiva #2

Nick Cave är ansvarig för både manus och soundtrack till "The Propostion".

Inatt drömde jag att det hade blivit klart på festivalinfo.

"Första gången jag hade det tvivelaktiga nöjet att avlyssna ett jazzkapells härjningar på musikestraden, trodde jag mig helt hastigt förflyttad till ett bleckslageri, där man samtidigt tillverkade alarmsignaler för ambulansbilar" - så heter det i en sorts protestskrivelse mot jazzen från första hälften av 1900-talet.

Vi utsåg