En Skiva #2

En Skiva #2

Nick Cave är ansvarig för både manus och soundtrack till "The Propostion".
Jag har hört skivan, men ej sett filmen, dels för att jag inte haft tid och dels för att den fått elakartad kritik.

Tyvärr känns inte skivan såvärst mycket bättre. Det är stämningsfullt och ödsligt, men ifråga om variation och innovation är ödsligt rätt ord igen. Sällan blir det riktigt outhärdligt, men bara ett fåtal spår håller lika hög kvalitet som Caves senaste "Abattoir Blues/The Lyre of Orpheus".

Alltför mycket känns det som en gudsförgäten samling osläppta spår från hans tidigare karriär under första halvan av 90-talet, även om den är uppebart mindre knarkig och mer sammanhängande, vilket inte alltid är positivt.

Stråkar, stråkar och åter stråkar av olika varianter, och på tok för lite piano, vilket förutom rösten och den goda klädsmaken är det bästa med Nick Cave.

Endast "The Rider Song" kommer jag minnas om en vecka, men antagligen inte om två.

Om någon hade i sinnet att köpa den här skivan så kan jag istället rekommendera Jeff Beals soundtrack till den alltför tidigt hädangågna serien "Carnivále", som så vitt jag vet aldrig visats i sverige men likväl är det snyggaste och mest förvirrande sen Twin Peaks. Och, som sagt, fantastisk musik som får en att vilja tugga tobak vid en ödslig landsväg iklädd smutsiga paltor och ett förvridet leende.