Storsjöyran, på gott och ont.

Jag minns det som om det vore igår. För idag, så såg jag en bild från 2004,Yran. Organism 12 och pet chop boys. Dem enda jag lyckades se, resten av tiden tillbringade jag bredvid mina kära grannar eller norrmän. 98% sprit, vettefan. Sen soffa möbler och ja, det var verkligen som om de bodde där. 

Första kvällen. 

Vi kommer dit på en onsdag. Först krångel på resan dit. Min kära vän hade glömt både tältet och ölen(orutinerad som vi var, visste inte att man kunde be ngn köpa ut). Så när min vän kom fram till tågstationen så var vi alla samlade och tåget skulle åka om 10 minuter. Så efter en stunds minglande och snackandet i väntat på tåget, kommer vi på att det fattades en anka. En anka som fick cyklade tillbaka för att hämta tältet och ölen, för att min andra vän som hade glömt det hemma hos sig orkade inte göra det. Och vi klunsade, så det fick bli min ankstjärtsvän som ficka göra det. Han cyklade och cyklade, och precis när han hade kommit fram. Så kom min glömska väns mor och gav oss allting, ölen och tältet. Medan våran anka fortfarande var där och letade efter tältet. Snabbt ringer vi honom och säger att tåget åker om 5 minuter. I sista sekunden hinner han, jaa, då var vi på väg på östersund.

Väl framme, stressade och förväntansfulla. Det första man ser är en gullig blondin som flörtar med funktionärena medan den klassiska hamburgargrillen fanns på plats alldeles bredvid ingången. Men första kvällen var iaf väldigt lyckad. En av mina vänner, vi kallar honom den långa. Hittade vänner som han skulle äta frukost med dagen efter, jag själv hittade 3 pojkar från ludvika som vi hängde med resten av veckan. Sen en av min svarta vänner lämnade en trevlig "pizza" utanför tältet så att när dem sedan vaknade dagen efter skrek som en väcklarklocka.

Andra kvällen.

Ja, vi vaknade upp garvandes. Först kliver min vän från balkan ut ur våran tält till våra grannar och fräser ut guldcitatet år 2004. " Hur mår ni, mina solstrålar". Medan dem stackars tröttna grannarna vaknar lite lätt och skrattar märker killen från balkan att han står på en "pizza". Haha, vrålar våra svarta arbetskamrat och skrattar. 

Hur skulle andra kvällen sluta.

Det börjar med att grabbarna ringer från ludvika. Fast det var bara två som kom förbi. Det var en svenne,brasse och en kurd. Både svennen och kurden hade dragit i sig två st marinella under kvällen. Men alla som har druckit marinella, vet väl hur det brukar sluta. Så våran nyfunna svenska vän, han kunde inte komma till oss dagen efter. Eller festa med oss. Han fick dricka vatten resten av festivalen för att han var bakis exakt varje dag efter dessa marinellor. Medan våran kurdiska vän, var lite lätt bakis och drog i sig en ny marinella dagen efter. 

Tredje kvällen

Eftersom jag är en såndär duracellkanin, behöver jag bara skita några gånger för att slippa bakfyllan. Vilket jag gjorde varje morgon. Klev upp oftast väldigt tidigt, då de hde städat toaletterna eller dassen så att säga. Så att medan mina vänner svimmade och dog av bakfylleri så njöt jag av dagarna. Men den tredje och sista kvällen. Det var då mest spektakulära hände. Alla vännerna, tvingade i sig den sista fyllan och drack drack. Men i solen värme så deckade faktiskt samtliga 6 personer. Men vid cirka klockan 8a till 9, så vaknade vi upp. Märkte att några utav våra väskor hade blivit stulna. Vi fick panik och visste inte riktigt hur vi skulle göra. Så vi struntade i det och begav oss mot the darkness. Det här var nog den bästa spelningen vi såg. Efter spelningen och en stunds minglandet i campingen sov vi.... Vi sov så länge att det var nästan tomt på den gröna gräsmattan som tidigare var så fylld av människor och tält. Vi kollade på klockan och såg att vi har missat tåget.

Så vi beslöt oss för att stanna och ta en ny dag fylla. Ensamma på den gröna mattan så hade vi nog den roligaste kvällen under hela veckan. Ljuva ballerina!!!