Självömkan.

jag ser alltid botten av mitt glas, jag ser ofta saker gå i kras.. jag ser vad jag inte vill se och tänker ofta på det här med religion, och att be.
jag ser så ofta mig sitta kvar, medans andra bara försvinner någonstans.
jag ser ofta saker som inte finns, saker som inte ryms i vanliga tankar.
för vi ska må så himla bra hela tiden, jag mår som en bortglömd vante på lekplatsen som ska symbolisera liv. varför kan inte det här livet bara få vara bra.
det är just som min mamma alltid sa:
"Aldrig ska man få vara riktigt lycklig.."
...och det är just vad som befinner sig i mig just nu.
att aldrig få känna sig hel.
varför ska allt alltid gå sönder?
som om något annat aldrig var meningen....

min ensamma nattlåt som bekräftar den självömkan som ryms i mig just nu. My Secret - Anna Ternheim.
02.19