Sammanfattning Peace & Love + lite LudvikaFesten + snart Roskilde

Jag hänvisar till tidigare inlägg angående mina åsikter om P&L:s camping och festivalområde, och tänker därför bara summera festivalen i korthet: 
Jag & min kille Emil anlände med bil på tisdagen den 26:e (då campingen öppnade), mamma körde oss eftersom vi innan hade varit hos mina föräldrar som bor fem mil från Borlänge.
Vi slog upp våra tält (vi hade varsitt men sov ändå oftast ihop) och gjorde oss lite hemmastadda.
Jag är uppväxt i Ludvika, fem mil från Borlänge, men jag har även bott i Borlänge, så jag känner till staden mycket bra.
Första kvällen träffade vi lite nytt kul folk på campingen och sprang runt och hade rättså kul.
Vi skippade temadagarna och ägnade istället onsdagen åt att vara i Borlänge och gå på Kupolen och sånt. Sedan åkte vi till mina föräldrar i Ludvika en snabbis och åt.
(Artister jag sett under P&L är fetmarkerade för att underlätta för dig som bara söker en åsikt om banden som spelade.)
Torsdagen tillbringade vi mestadels i Ludvika eftersom det ändå bara spelade kassa band på P&L då och vi var trötta på att hänga på campingen.
Av någon idiotisk anledning låg LudvikaFesten (ja, jag vägrar att särskriva det ordet) samtidigt som P&L så vi missade Björn Rosenström som skulle spelat samtidigt som Alice Cooper, men i övrigt är ju LudvikaFesten inte så mycket att ha så det gjorde inget.
Men en dag kunde man ju vara där i alla fall så det fick bli torsdagen.
Vi hängde där under kvällen, drack lite öl (inte typ elva öl som jag drack på LudvikaFesten -05) och jag träffade några bekanta från gamla skolor och så.
Martin Stenmarck spelade, vi såg lite och han var dålig men jag hade inte väntat mig annat heller.
Annars var LudvikaFesten som alltid: Patriotiska Ludvikabor som tyckte att dom befann sig på årets häftigaste festival, fulla fjortisar som spydde i buskar och dryga kärringar.
Vi flydde fältet vid nio-tiden och drog tillbaks till Borlänge.
Emil såg Dia Psalma på P&L senare under kvällen, jag såg litegrann men det är inte riktigt min musiksmak.
Efter en förhållandevis trevlig torsdag gick vi och la oss i tältet.

Fredag såg jag många bra spelningar, men så var det ju det här med att minnas dem...
Hmm, vid midnatt var det Alice Cooper i alla fall.
Men då frös jag mest och var ganska packad också så större delen av spelningen satt jag ner, lutad mot nåt stängsel, och skakade av köld.
En jättesnäll o gullig kille värmde mig hela konserten, tog tyvärr varken namn eller nummer så känner du dig träffad skriv gärna någon rad. ;)
När School´s Out spelades väckte killen mig (jag hade somnat till lite i hans knä) och jag skuttade upp och skrek med till School´s Out som är en av mina favoritlåtar.
Sedan Poison (även fast den är bättre med Groove Coverage) och därefter gick jag för att leta reda på Emil.
Alice var bra och draget på dom låtar jag gillar (Poison, School´s Out och No More Mr. Nice Guy) var grymt, så jag kan inte klaga på hans spelning.
Synd att jag kände igen så få låtar bara.
Att hitta Emil var verkligen lättare sagt än gjort.
Jag hade inga pengar på mobilen som vanligt och han var inte i tältet men jag lyckades få låna vår tältgrannes mobil för att ringa honom, och han kom dit.
Innan Alice var det massa andra konserter.
Sabaton, till exempel, som är ett av mina favoritband. Jag stod längst fram - sjuukt bra spelning, som alltid.
Sedan såg jag lite av Thomas Di Leva, han var söt som alltid i sin klänning.
Även någon minut av Peps Persson, men jag tröttnade rätt fort.
Hörde senare att han aldrig spelade "Oh Boy", dåligt med tanke på att det nog var låten folk kom dit för att höra.
Eftersom scenen Tropico var så idiotiskt belägen missade jag Miss Li. (Okej, jag hörde henne, men jag såg inte ett skit.)
Dock så gjorde inte det så mycket eftersom jag sett henne tidigare under dagen på Kupolen där hon uppträdde med ett par låtar.
På tal om det framträdandet: Det var riktigt jävla bra!
Bandet hon spelade med var sjukt bra och Miss Li själv var så gullig, glad och framåt på scenen att man bara ville krama om henne.
Miss Li börjar skratta mitt i en låt, charmigt och hon lyckas dessutom klara sig ur situationen riktigt bra. Miss Li bjuder på sig själv till 100%, oavsett om man gillar hennes musik eller inte är hon VERKLIGEN värd att se live.
På Kupolen spelade hon sina bästa låtar, däribland "Seems like we lost it" och hela köpcentrumet blev nog glada.
Därför var det väldigt tråkigt att jag inte fick se henne på själva festivalområdet senare på kvällen, hoppas Arvikafestivalen har bättre scener så man får chansen där.
Att bara höra henne är liksom inte samma sak, då kan jag lika gärna gå hem och lyssna på en CD-skiva med henne.
Så, ska du på Arvikafestivalen i sommar; om du så bara ska se en spelning, se till att det blir Miss Li.
Som liveartist får hon högsta betyg av mig.
Slagsmålsklubben krockade tyvärr med Alice Cooper, och på Hultsfred spelade dom 04.00, så jag har missat dem två gånger i rad.
Min förhoppning är att se dem på Arvika, och så lär det bli så länge dom inte krockar med typ Miss Li eller Strip Music.

På lördagen skulle Mora Träsk spela på LudvikaFesten, så vi begav oss till Ludvika återigen.
Mest småbarn där, men det var rätt kul att se ändå. Mora Träsk är ett ypperligt bra barnband som jag själv lyssnade mycket som liten, så barndomsminnen. :)
Vi såg bara en kvart av Mora Träsk (men hann i alla fall höra "Hemma På Vår Gård" och liknande godbitar) för sedan var vi tvungna att åka tillbaka till Borlänge.
Bra Mora Träsk i alla fall, men skönt att komma ifrån LudvikaFesten.
Vi fick skjuts till Borlänge eftersom mina föräldrar skulle till festivalen denna dag.
Pappa skulle se Iggy & The Stooges som han tjatat om i ett halvår.
Något litet äckel hade halvt om halvt förstört vårat tält och jag var så jävla less på campinglivet att jag bara ville ställa mig och hoppa på tältet (men då skulle det ju bli ännu mera förstört) så jag bestämde mig för att sova hemma hos föräldrarna lördag natt, vilket senare visade sig vara ett mycket bra beslut.
Mina föräldrar skulle ju ändå köra hem från festivalen på natten. Då återstod att packa in grejerna i bilen så allt var klart att köra sen på natten.
Det var fortfarande eftermiddag så vi hade tid på oss. Dock missade vi Snook pga detta, men någon sa att dom hade ställt in, så jag vet aldrig om dom spelade eller inte. Vet du detta kan du ju skriva...
Jaja, att packa ihop ett tält med dess innehåll kanske inte låter så farligt, men då vet du inte hur mycket packning vi hade. En och en halv timme tog det ungefär, och då stresspackade vi utav bara helvete.
Jävligt jobbigt var det, men vi fick lön för mödan sedan då vi slapp somna i ett blött, iskallt tält och vakna i en bastu.
Dessutom regnade det ute medan vi packade, men det avtog lite senare.
Efter att ha pressat in alla grejer i bilen så körde mamma iväg för att parkera och jag, pappa & Emil begav oss in på festivalområdet.
Mamma kom efter ett tag och bjöd mig och Emil på mat och sedan skildes vi åt.
Emil & jag gick till campet, han skulle laga mera mat och jag skulle dricka öl.

Vi hade bara ett i princip tomt tält, ett gasolkök, lite mat och några öl kvar eftersom vi tömde resten i bilen.
Emil lagade nån sorts pasta och jag stress-drack tre burkar öl.
Jag hade egentligen bråttom till festivalområdet för jag ville få en bra plats till Nationalteatern.
Jag hade inte planerat att bli full, det skulle bara bli väldigt pinsamt med tanke på att mina föräldrar var på festivalen.
Men lite småsnurrig ville jag vara, det hör till festivaler tycker jag.
Tre öl blev ganska lagom (eller det kanske var fyra, men inte mer än så.)
Jag bad Emil ringa när han var på festivalområdet och traskade iväg till området själv (medan han åt upp sin mat) för att hinna till Nationalteatern.
Jag kom dit 20 min innan eller nåt och fick en relativt bra plats, lyckades i alla fall ta en del bra foton.
Nationalteatern är en sjukt bra grupp och denna spelningen var nästan lika bra som på Arvika förra året, men onödigt att dom varje gång ska spela "Spisa", en urtrist låt.
Jobbigt också med alla knuffande fulla fjortisar i publiken, dom slapp man på Arvika i alla fall.
Men som jag skrivit tidigare, Hultsfred har förlorat titeln Sveriges Fjortisfestival, det är numera Peace & Love som äger den.
Ok, jag var själv lite småfull, men jag kunde ta hand om mig själv och jag knuffade inte på andra människor med flit.
Men Nationalteaterns spelning var klart godkänd i alla fall.
Efter konserten försökte jag få tag på Emil och på mina föräldrar, men båda var spårlöst försvunna. Dom ringde inte och jag såg dem ingenstans. (Nej, jag hade fortfarande inga pengar på mobilen.)
Emil som hade lovat att ringa hörde inte av sig.
Jag gick till Iggy & The Stooges och såg dem i alla fall. Jag såg ju inte hela spelningen men det jag såg var bra i alla fall. Iggy Pop verkar vara en cool snubbe.
Det coolaste var nog att han tog upp folk från publiken på scenen.
Jag kollade lite på dem, irrade runt, kollade lite igen, irrade mer, var paranoid och till slut hände bland det bästa på hela festivalen: i publikhavet på Iggy ser jag en av medlemmarna (Nikke Ström) i Nationalteatern!
Jag går lite diskret fram och säger hej och att jag gillar Nationalteatern väldigt mycket, han tackar och sedan tar jag en bild på han och mig ihop.
Helt grymt!

Efter Iggy ringer i alla fall mamma och jag möter upp henne. Då får jag låna hennes mobil och lyckas få tag på Emil. Han är och ser Lars Winnerbäck och anländer snart till oss.
Eftersom jag är född paranoid trodde jag minst att han dött, blivit rånad och knivmördad.
Hur som helst, vi slog ner tältet och sa hejdå till den värdelösa campingen.
Bilen var så fullastad att vi knappt fick plats själva men det gick i alla fall, fast med mycket grejer i knät. :)
The Ark och övriga sena akter sket vi i, vi åkte efter Iggy vid midnatt.
Väl hemma kan jag bara säga en sak: det var helt GUDOMLIGT skönt att få lägga sig i en bred, ren och varm säng istället för i ett tält.
Så JÄVLA skönt. Jag sov mycket gott den natten...
Morgonen och eftermiddagen gick åt till att packa, och söndag kl 16.31 åkte vi tillbaka till Göteborg.
Här har vi suttit sen dess, vi kan inte åka någonstans förrän vi vet säkert hur det blir med en lägenhet osv men vi hoppas kunna fixa detta imorrn så vi fan kommer iväg till Roskilde.
Imorgon MÅSTE det bli Roskilde!
Vi ses på Roskilde vänner!

Fred&kärlek!