Peace & Love - Tionde året avklarat!

Igår kväll kom vi hem ifrån Peace and Love -festivalens tionde upplaga, och vi är sammantaget väldigt nöjda med festivalen. Småsaker som dålig skyltning i stan och på festivalområdet samt ibland lite överdrivet och tidsödande säkerhetstänk var jobbigt. Exempelvis att funktionärer var tvungna att vara med när folk satte upp tälten, och att man inte fick sätta upp det varsomhelst. Som förstaårsbesökare var det också väldigt svårt att förstå vart man skulle åka när man anlände till Borlänge. Vart kunde man parkera? Vart var campingen? Vart var ingången till festivalområdet? Varken folk i stan eller ens funktionärerna verkade veta, vilket förbryllade lite.

Sammantaget var dock festivalen riktigt trevlig och sista kvällen under lördagen var inget undantag. Vi gick och hängde lite i öltältet vid Rock N Roll Heaven -scenen medan vi väntade på att Sista sekunden skulle börja spela. Publikmängden på spelningen blev inte speciellt stor, men det numera ökända hardcorebandet från Malmö gjorde en lika bra spelning som alltid! Slagkraftigt och punkigt, både i musiken och i mellansnacket. Dempe avslutade spelning med att säga att man inte behöver en festival, vakter och en massa dyr utrustning för att boka band, och att de gärna kommer och spelar i folks vardagsrum om det fanns intresse. Punk!

Efter Sista sekunden drog vi in till en krog i Borlänge för att dricka lite billig öl i väntan på Raised Fist som i alla fall för mig skulle bli kvällens höjdpunkt. De spelade på en utav de större stadsscenerna och lyckades som vanligt locka till sig mycket mer folk än jag förväntat mig. Inte att de inte är värda en stor publik, men deras genre är ju väldigt smal och det snabba hårda hardcore-soundet låter för den oerfarna troligen väldigt monotont. Så om inte annat är det säkerligen deras brutalt energifyllda liveshower som gör att så många inte vill missa dem, och spelningen på Peace and Love var inget undantag! Det var en riktigt bra moshpit under hela spelningen som alla verkade vilja ta del av. Jag såg allt från små blonda tjejer i 15 års åldern till vad som med stor sannolikhet var ett par äldre burkpantande män från Östeuropa som röjde runt i folkhavet. Man blev nästan rörd.

Som erfaren festivalbesökare måste jag ändå sammantaget säga att Peace and Love -festivalen gjorde ett bra intryck på mig. De negativa fördomarna jag hade mot att kombinera stadsfestival med campingfestival fick jag delvis äta upp då det faktiskt fungerade riktigt bra. Organisatörerna bör bara fixa lite bättre skyltning och möjligtvis också lite fler ingångar till festivalområdet. När man skulle ta sig in på vissa sidor fick man ibland gå långa omvägar runt stan för att ta sig in.

Hursomhelst säger vi grattis till Peace and Love's tio år i festivalälskarnas tjänst. Nästa sommar ses vi kanske där igen!

PS. Fler bilder tagna av William kommer läggas till inom en snar framtid i Peace and Love 2009-galleriet. DS

/ Dr. Phil