Min röst om Death Magnetic

Det är väl inte många som lyckats undgå hypen om Death Magnetic nu, lagom till release. Nej, jag trodde inte det heller. Plattan har blivit hyllad i såväl Rolling Stone som Aftonbladet, och kritiker har sagt att Metallica har gått tillbaka till 80-talet. Visst, det finns oerhört många likheter mellan Metallica 1983-1991 och Metallica 2008. Men de försökte lite för mycket med att återskapa 80-talet, och det är vad de gör fel med Death Magnetic.

Låtarna, riffen och allt är långt ifrån dåligt. De är faktiskt riktigt bra. Vad som förstör allt är ljudet på skivan: Det är hemskt. Ibland så hemskt att det inte går att lyssna på. Jag antar att producent Rick Rubin har försökt återskapa en ´häftig´ (80-tals) känsla över Metallicas sound, men det här är helt fel sätt att göra det på.

Det finns många bra spår, men bäst är "The Day That Never Comes" som redan känns som en klassiker. Synd bara att jag inte kommer kunna att lyssna så mycket på den som jag vill, då produktionen av låten gör att jag får huvudvärk.