Magnifikt Coldplay!

Coldplay, Globen 18/9

En kvæll 2003 på Roskildefestivalen upplevde jag något magiskt. Coldplay stod på Orangea scenen och levererade en fantastisk konsert. Æn idag ger det, vid bara minnet, mig gåshud. Igår var det dags igen. Jag skulle æn en gång få uppleva det storslagna med bandet Coldplay.

Konserten blev snabbt utsåld och en extrakonsert sattes in. Den førsta konserten var i onsdags och det tænkte jag, detta kan vara dåligt. Køra i samma lokal, i samma land, två dagar i rad. Kommer dom kanske vara lite trøtta? Spara på krutet? Det visade sig att det blev NEJ på båda av mina farhågor!

Coldplay med Chris Martin i spetsen gav oss storslagen rock med alla attribut som tillhør ett band i deras storlek. Bara det faktum att Globen var slutsåld sæger en del om hur stora coldplay ær. Det var mærktes att det nyligen varit skivslæpp før många av låtarna i repetoaren var från Viva la vida. Men æven en del gamla godingar smøg sig in från tidigare skivor.

Men det ær først nær låten Fix you drar igång som publiken verkligen verkar førstå vad det handlar om. 14000 personer står upp, sjunger, skriker och bara totalt hænførs av en av de bæsta Coldplay låtarna. Nær gitarrerna går igång står jag rakt upp och ner, ryser till och sedan børjar tårarna rulla. Det ær magiskt, vackert och storslaget.

Sen gør coldplay något ovæntat. Dom førflyttar sig ut på en av ramperna och sætter igång med ett ganska mærkligt spel. Med elektroniska trummor och ett blinkande golv bakar dom ihop låtarna God put a smile uppon your face och talk. Ovæntat från Coldplay men samtidigt blir jag imponerad eftersom jag gillar att dom inte gør som jag kanske hade førvæntat mig.

Men det mest magiska av allt var nær "viva la vida" børjar spelas. En hel glob står och ylar som om det vore fotbollsmatch man var på. Det ær dessutom den slingan som efter det skulle ylas många gånger efter den låten.

Rent scenmæssigt har Coldplay slagit på alla publikfrierier som man bara kan tænka sig. Det sænks ner stora bollar från taket som sedan belyses. Det kørs en lasershow på motsatt sida av scenen. Chris pratar svenska, beundrar publikens sånginsatser, frågar många gånger om hur vi mår. Dom går ut och stæller sig i publiken och kør två låtar aukustiskt, The scientist och Death will never conquer. Den senare får trummisen æran att sjunga medans Chris Martin spelar munspel. Detta ær ju hæftigt men det bæsta kommer bland det sista. Ett fantastiskt vackert konfettiregn. Under låten Lovers in Japan sprutas det ut en mængd konfettifjærilar som sedan i ultraviolett ljus lyser otroligt vackert. Jag vill sæga att jag i stort sett hade kunnat betala bara før att se det konfettiregnet igen. Men bara næstan!

Nær coldplay spelar sista numret Yellow står jag med ett leende på læpparna och længtar redan efter næsta konsert! Så många kænslor som gick igenom min kropp den kvællen ær det bara positivt!