Kent som festivalband

När FF spelades på radion var jag redan ett inbitet "fan". 13 år gammal och tok-kär i låtar som Chans, Kräm och The king is death, drömde jag ens aldrig om att få se dem stå på scen. Konserterna var ännu inte en del av mitt liv.

Självklart följer jag fortfarande mitt barndomsband, och även om jag inte hängt med något vidare bra den sista tiden var deras framträdande på Hultsfredsfestivalen 2006 en sjujäkla självklarhet. Jag kunde ju inte leva med att ha gått miste om kanske mitt livs enda chans att få se en spelning med Kent. Speciellt inte när den serverades framför mig på silverfat.

Spelningen var Sverigeexklusiv, och här smälldes det in extramaterial med buller och brak. För mig hade det räckt med musiken. Med barnkör och sing-a-long-textning på storbildsskärmarna, Martin Roos på scen och diverse specialeffekter kändes det som mer pynt än gran. Men musiken var densamma, och jag var då inte besviken.

Häromdagen skrev jag om att Kent kanske skulle kunna vara en stor svensk bokning för festivalerna att skita på. Idag fick jag mitt livs chock, när att jag såg att de nu är bokade till tre. Kommer, eller är, Kent årets festival-hypervåg?

Föresten, var det här Arvikas heta bokning, så var det en flopp. De är ju inte ensamma med bokningen precis... ;)