Fredagen pa Roskilde

Dag nummer två på Roskildefestivalen ar over, och mycket var sig likt fran dag ett. Vadret var t.ex. detsamma - stralande sol och oerhord hetta. Pa pappret var det dessutom en hel del bra band som spelade, precis som pa torsdagen; Fleet Foxes, Faith No More, Glasvegas, Nick Cave & The Bad Seeds, The Mars Volta, Oasis och Nine Inch Nails for att namna några.

Personligen var hojdpunkterna Fleet Foxes och Oasis - vilket ocksa var de enda tva konserterna jag sag fran borjan till slut. Tanken var innan att jag antingen skulle se Glasvegas eller Faith No More (som krockade) samt aven The Mars Volta (som krockade med Oasis) och Nine Inch Nails, men på grund av diverse saker blev det inte så.

I konsertvag borjade dagen med underbara Fleet Foxes. Precis som dagen innan, med Kanye West, så borjade spelningen en aning långsamt for att slutligen bli helt magisk. Spår som "White Winter Hymnal", "Your Protector" och "Mykonos" skapade en oerhort fin stamning bland de uppskattningsvis 10000-12000 som infann sig i Arenataltet. Fleet Foxes kan bli precis hur stora som helst - så bra ar de. Betyg: 4/5.

Efter en stunds velan om jag skulle se Glasvegas eller Faith No More bestamde jag mig for att se Faith No More samtidigt som jag kakade Fish n' Chips. Personligen har jag aldrig riktigt forstått deras musik; men jag tankte att jag kanske får en uppenbarelse ifall jag ser dem live.

Icket - ingen uppenbarelse. Det ar segt och jag forstar mig verkligen inte pa det. Mike Patton ser taggad ut, frågar saker som hur många killar i publiken som redan fått ligga (givetvis jublar alla) o.s.v.. Men det racker inte. Inte på långa vagar. Nar sedan deras "cover" på Lady Gagas "Poker Face" kommer bestammer jag mig for att lamna spelningen och istallet skoa lyckan hos Friendly Fires. (Det blir inget betyg på Faith No More då jag såg for lite).

Det var en markvardigt yngre publik som infann sig pa Friendly Fires spelning. Jag lade framst marke till små, danska tjejer som skrek och var allmant jobbiga. Man skulle kunna tro att man var på en pojkbandsspelning - men icket. Nar Friendly Fires kliver ut på scen ar det infor ett proppat Odeon (5000 personer) dar minst halften, kandes det som, var valdigt danssugna. Efter ungefar halva spelnigen, då både "Jump In The Pool" och "Skeleton Boy" hade spelats, borjade det bli relativt enformigt och då kande jag att jag hade fått nog med dans och begav mig darifran. Betyg: 3/5.

Efter Friendly Fires foljde en par timmars paus (antligen) dar jag bl.a. infann mig i presscentret och skrev den rapport ni laste igår.

Sedan var det dagens, om inte festivalens, hojdpunkt som vantade. Oasis klev upp på Orange stage infor uppskattningsvis 45000-50000 jublande personer. Oppnande "Rock n' Roll Star" ar passande (for det ar precis vad de ar) och bra, men inte imponerande. Det ar inte heller de latar som kommer efter; "Lyla", "The Shock Of The Lightning", "Roll With It", "Waiting For The Rapture" m.fl.. Det ar inte forran "The Masterplan" som spelningen borjar gå åt ratt håll.

Vi far da latar som "Morning Glory", "Half The World Away", "I'm Outta Time", "Wonderwall", "Don't Look Back In Anger" och "Champagne Supernova" for att namna några. En kansla av eufori sprider sig stundtals runt bland publiken. Allsången till "Wonderwall" och "Don't Look Back In Anger" ar nagot av det maktigaste jag varit med om i konsertvag. Just darfor har jag suttit och velat om jag skall ge en fyra eller en femma till Oasis, men i slutandan var borjan helt enkelt for vanlig for att betyget skall bli en femma. Dessutom var avsaknaden av "The Importance Of Being Idle" for stor. Betyg: 4/5.

Dagen hade jag tankt avsluta med Nine Inch Nails och Royksopp. Det slutade dock med att det blev en (imponerande) stund med Nine Inch Nails, och ingen stund med Royksopp. Da passade jag pa att sova, så att jag skulle få mig någon timmes somn innan den stekande solen skulle stiga upp igen. Det jag kan saga om Nine Inch Nails, fran det lilla jag sag, var att de vaxer tio gånger nar de spelar live. Det ar heller ingenting for epileptiker.

Det var med andra ord en bra dag på alla satt och vis. Nu blickar vi fram mot Slipknot och Pet Shop Boys, samt aven Gogol Bordello och Deadmau5 (eventuellt).