För jag köper ändå.

Debatten kring skivindustrins så kallade "förluster" pga piratkopieringen är både uttjatad och jävligt seg, det känns inte som om man kommer någon vart med den så jag kommer inte älta argument för eller emot något i den debatten.

Det här handlar istället om hur jag, en kille med 900 kr i månaden lägger undan pengar och köper originalskivor.

För hur fint är det inte att få hem sina skivor i ett litet paket från Cdon, man tittar på paketet innan man i sann "julaftonsmaneer" sliter upp paketet. Dock ändå så pass behärskat att man inte riskerar att skada skivornas yttre.

Och hur fint är det inte att få öppna ett originaltexthäfte och lukta lite på det färska papperet, kalla det ett beroende. För det är nog vad jag skulle kalla det.

Man känner ett rus i kroppen och en spänning inför att vända blad i texthäftet. Texter blir lästa och synade ut och in, sedan lägger man skivan försiktigt i sin cd-spelare och visst är det en underbar känsla.

Sen är det ju faktiskt så, att om ett band gjort en bra skiva. Då förtjänar dom att få några exemplar sålda, i alla fall enligt mig.