en horribel upptäckt.

 Detta har hänt varenda höst i våran lägenhet så länge jag kan minnas. till historien måste noteras att vi har tre gamla kakelugnar i våran lägenhet som inte har används på mycket mycket länge och har ledningar ner till källaren, som för övrigt är en mycket fuktig källare. jag minns tillochmed den utlösande händelsen som om det var i går. ett utav mina mest traumatiska barndomsminnen. ack. jag var elva år och utav smärre bekymmer i livet, allt flöt på bra och jag vann många kulor och bytte till mig fina bokmärken på rasterna. men så en dag i slutet utav september när jag, totalt ovetande om faran sitter i min mammas sovrum och läser en pocketbok med titeln Kalle anka. Plötsligt faller min blick på något svart och suddigt på väggen brevid kakalugnen tvärs över rummet. eftersom jag inte ser vad det är så reser jag mig upp och börjar gå bort emot kakaleugnen för att se vad det är för fläck som har smutsat ner tapeten. cirka två meter ifrån kakelugnen stannar jag tvärt. det var ingen fläck. hela jag börjar skaka och svetten rinner från min panna och jag känner paniken komma upp ur mig och tillslut så VRÅÅÅÅÅL. jag skriker så högt jag kan där jag står fastklistrad på golvet utav rädsla. min mamma kommer springande och frågar vad dom har hänt? står det en mördare bakom gardinen eller brinner det på strykbrädan? med ett darrigt finger pekar jag på väggen och min mamma vänder sig förskräckt om. där sitter den största, fetaste och hårigaste spindeln som någonsin har skådats i mellansverige. jag skulle kunna överdriva om jag säger att spindeln totalt var en decimeter i diameter medben och hela köret, men det gör jag inte. för den var verkligen så stor och ifrån den 1,5 cm störa kroppen går det tjocka gulbruna håriga ben som klibbar sig fast emot väggen.
den där kan inte vara från sverige! utbrister min mamma och hämtar en tidning för att avliva det hiskeliga kreaturet. men när hon ska smälla till den stå försvinner den lika fort som den kom. snabb som attan var den och jag vet inte om jag hade hunnit springa ifrån den om jag hade blivit jagad utav verklighetsmonstret.
men vad vi inte visste var att detta bara var början på en rad liknande skräckscenarion.
och just denna kväll började det igen.  anabolaspindlarnas återkomst. jag satt och tittade på tv med min syster när jag ser en svart skugga svepa över golvet. kalla kårar ilar över min ryggrad och jag tänker att det kan väl inte vara..? jag glömmer snart bort händelsen och tänker inte mer på det förräns en timme senare då jag slänger en blick på golvet. där står den, årets första majestätiska skräckspindel, direkt nerstigande led ifrån dinosaurierna. sen börjar den krypa. krypa emot soffan jag sitter i.
jag skriker, min lillasyster skriker, min lillasysters kille skrattar och försöker fånga den på kort och min mamma hämtar dammsugaren. jag hoppar upp på vardagsrumsbordet precis när skapelsen kravlar sig upp i soffan. min syster klänger sig fast i mig och skriker döda den! döda den!!
tillslut är även den inte längre i livet men varje gång man duschar, sitter på toa, ska gå och lägga sig eller hämta ett glas vatten ur ett skåp så får man vara på sin vakt. dom kan när som helst
ANFALLA!

skaffa aldrig sådana husdjur barn, dom är inte att lite på.

dagens soundtrack är Keane - This is the last time.