Blues med Robben Ford

Med En timma kvar tills utsatt speltid hade ett 50tal personer kommit fram till KB för att se Robben Ford spela. Det var inte den hetsigaste publiken KB skådat utan det var en lugn församling som drack öl och vin. Jag skymtade även en person som drack kaffe vilket jag troligen inte kommer se jätteofta på KB.

När han klev upp på scenen hade det kommigt betydligt fler människor men stämningen var fortfarande på samma lugna lågmälda nivå. Antalet besökare skulle kunna vara runt 200 om jag uppskattade någorlunda rätt.
Med sig på scenen hade han en som drog i de 5 strängarna på basen och en som tog mer än väl hand om trummorna.
Första låten revs av men publiken var inte riktigt uppe i tempo än. Efter de artiga applåderna tackade Robben lika artigt med att säga "Tusen tack".
Efter några låtar kom första mellansnacket där han berättade att det skulle komma 2st låtar som hyllade BB King.
Den första som spelades missade jag tyvärr namnet på och lite senare dök "Riley B King" upp som låt nummer två.
Publiken blev lite bättre ju längre in i spelningen man kom. Vissa skrek "Wooooow" medan andra inte gjorde en min. En tjej som stod ganska rakt framför Robbens mickstativ såg ut att tänka "va tusan händer" under hela konserten.

Trumsolo och bassolo fanns med bland alla gitarrsvepningar och det var mycket uppskattat av publiken. Under "Don’t deny your love" svängde det bra på scenen.
Inte bara BB King hyllades under kvällen utan även Freddy King fick en låt tillägnad sig ("Cannonball shuffle") och Otis Redding skrev låten "Nobody’s fault but mine" som Robben har med på sin senaste skiva och spelade den även på KB. Under den här låten var merparten av publiken med och svängde sina kroppar till musiken.

Tyvärr inledde Robben Ford sin spelning med att säga "Take away the cameras" och hade en person som inte lät oss fotografera något under konserten.