Bara för en minut.....

I lördags hade vi El Carnevalo i lilla hudiksvall, karnevalen där alla utgångsstudenter som har lust hyr lastbilsflak och åker runt i olika teman. Allt som ofta väldigt berusade inför otroligt mycket människor som följer tåget genom staden.

Vi var Rederiet och jag var den homosexuella frisören Micki. Allt var galet och vi hoppade så att min mage höll på att skutta upp ur halsen. Mina smärtor idag är totala i ljumskar, hälsenor och maggrop. Men det var det värt

Och för en enda sekund, eller minut. Eller kanske timme så kändes det som om jag var på toppen av denna värld. Helt otagbar högt ovanför alla andra som bara jublade.

Jag kände mig som en singer/songwriter som placerats inför ett fullsmockat Orange Stage.