Arvika 2010

I år var det Nitzer Ebb, Page, Vnv Nation, Combichrist, Monostrip, SPOCK och fåtalet till band som påminde om gamla Arvika. Det märktes även på publiken, den har blivit yngre och mer åt Hultsfredshållet än tidigare. Sägs att festivalen skall satsa bredare elektroniskt och tona ner syntstämpeln. I år tyckte jag att det var lite svårt att hitta någon profil överhuvudtaget då de stora artisterna på scenerna var Svenska band som dyker upp på de flesta festivaler i Sverige, Takida, Kent med fler. Torsdagen visade det tydligt, en av de på pappret blekaste dagar sedan jag besökt Arvika, men fredagen och framförallt lördagen var bättre. Det fanns många guldklimpar i Arvika, några riktigt bra spelningar.

Gamla comebackande Page gjorde årets syntframträdande. Enkla melodier och avskalat ljud och på bildduken på scen visades grafik som skulle kunna vara från en gammal spectravideo-dator. Nitzer Ebbs show inne i Apollotältet var väl värd att se och sångarens scenframträdande är riktigt grymt att se på. Vnv Nation fick spela på stora scenen , inte den roligaste förutsättning då jag tycker Apollo är bra mycket bättre passat men de gjorde det helt klart godkänt. Combichrist var hårt och tungt och elakt, något av de hårdare i Apollotältet. SPOCK fick avsluta Arvika som syntfestival. Missade tyvärr Monostrip då jag missat läsa spelschemat, skulle gärna sett de då de gjorde riktigt bra ifrån sig på Popdakar, missade även Universal Poplab då de stod på scen väldigt tidigt första festivaldagen.

Familjen som jag tyckte var riktigt bra på hemmaplan hemma i Siesta för några veckor sen var om möjligt än bättre i Arvika, Apollotältet är riktigt bra scen och ger kanonskön känsla och tryck och Famlijen kan verkligen få en scen att lysa upp med sin enkla techno och sin skånska sång,,, riktig allsång under "Det snurrar i min skalle..." , på samma scen gjorde även Robyn en av festivalens bästa spelningar, tycker verkligen hon blivit riktigt grym sedan elektron. Kent och Teddybears är band som är superproffesionella och gör fantastiska konserter alltid men för mej är det endå inget som får mej i lågor.

Helt klart så var Apollo bästa scenen och de band som fick spela på stora scenen dagtid hade inte de roligaste förutsättningar men det fanns enda några band värda att se. Alice in Videoland var det band som var riktigt bra, sångerskan Toril Lindqvist fick scenen att gunga tillsammans med bandet som var klädda enhetligt i vita linnen. Trodde det skulle vara kanske aningen hårdare men istället så kändes det ganska nära en The Sounds konsert. Riktigt skön konsert mitt på dagen.

Festivalens stora frågetecken var självklart Babyshambles eller ej. Det blev Babyshambles och det riktigt bra! Det började lite Svenskt lagom men ju längre in i konserten det gick så ökade öset och vissa låtar framförallt på shotters nation som känns lite små trista höjs utan tvekan då de togs över av punkrockgitarrer och snabba trumtakter. Han spelade de mesta från Shotters Nation och Down in Albion, bjöd på lite nytt och lite Libertines, absoluta höjdpunkter är Side of the road som verkligen höjdes live samt Killmangiro och Fuck forever som är riktiga mästerverk. Min inge Babyshambles utan skandal,,, Pete hade redan under konserten gett några glosor såsom "all cops are bastards" riktad åt svensk polis och efter konserten var Pete inte sugen på att lämna scenen då svensk polis väntade för att drogtesta honom. Kan även tycka att det är riktigt löjligt att engagera 2 poliser för att drogtesta Pete Doherty för lättare innhav, det är inte riktigt reklam för att få band att uppträda i sverige om de vet att polisen står och väntar för att de kanska har rökt lite eller använt annat.

I övrigt så var festivalen som festivaler brukar vara i stort, lervälling, för få, skitiga och taskiga toaletter massor av öl, langos och pommes med ostsås. Ska bli spännande se vad som väntar nästa år då de bytt skepnad. Jag kommer sakna synten och tror de tappar endel men det kanske blir jättebra.